Längs med gräns

Eva Ribich

där i gläntan strålar ängen
lyser av sig själv
 
se så sårbart ängen strålar
nästan svävar strålar så
 
 
 
*
 
ängen vrider sig upp mot himlen       
upp mot frihets inget
 
vrider sig upp mot uppåt
upp mot himmels blått
 
nästan gungar, vrider sig så
 
 
 
*
 
ängen vrider sig upp mot uppåt    
upp mot himmels tomhet  
 
mjuka kurvan ängens vridning
att vrida är att vara

 
 
*
 
se så långt den ängen kommit
i sin strävan emot inget
 
i sin frihet ifrån banden
och lyckats att bli fri
 
se så fri den ängen är
nu så lätt den lyfter  
 
så lätt allt är i frihet
så enkelt kring sin axel   
 
 

*
 
se så fri den ängen är
från att vilja vara annat
 
se så fri den är från längtan
så fritt det är att vara fri